Väl hemma går man ju igenom alla garderober och till min stora förvåning hittar jag pappanalle.. En nalle jag fick när jag fyllde 1 om jag inte minns fel.. Äcklig och sliten är den, har ju överlevt en hel barndom med diverse kräk och andra behandlingar(frisering av tassar) och han har säkert dränkts i mycket dregel nätterna igenom.. Nu när jag tog honom i min famn igen kände jag hjärtat slå en extra gång och jag var plötsligt liten igen.. Ett litet och korkat ljushuvud som inte visste att världen var så stor och liten på samma gång..